Att jag började läsa bloggar var mest en slump och ett stort intresse för mode och kläder. Det jag ganska snabbt upptäckte var att det som till synes verkade vara väldigt ytligt var mycket mer än så.
Många av tjejerna har i sina inlägg delgett oss andra sina livs öden. Många har tunga bagage att bära runt på.
Det är nog det som gjorde att jag fastnade helt i denna världen! Jag kan identifiera mig med det. Att få var ytligt och glädjas åt oviktiga saker samtidigt som man handskas med de "tunga" frågorna om livet.

När jag mötte Älskade maken var det "kärlek-vid-första-ögonkastet", Big time. Att det skulle bli vi var självklart för oss båda. Självklart skulle vi bilda familj!
Undras om det varit lika självklart om jag vetat om priset för det hela. Förmodligen när jag nu sitter man facit i handen efter några år.
På den tiden arbetade jag på intensvivårdsavdelning för bebisar. Att saker inte blir som tänkt visste jag men...

Vi startade ganska tidigt utredning och började IVF-behandlingar. Jag var livrädd och i kris. Älskade maken visste bara det jag berättade från jobbet och inte lugnade det honom. Men desperata efter att få barn gick vi igång och på andra försöket blev det positivt! Å vad lyckliga vi var!!! Jag mådde som en prinsessa hela tiden, förutom foglossningar och lite sammandragningar. Fullt normlat fick jag höra.
Men svårt att inte oroas med sådan kunskap i bagaget som mitt yrke gett mig.
När graviditetsvecka 25 passerat pustade vi ut för då visste vi att om bebisen kommer nu kan vi klara det. Då beställde vi barnvagn!

Ödet vill annorlunda och i 30:e veckan händer det som inte får hända. Efter tre dygn på förlossningen kom en liten flicka som redan hade lämnat oss.

Hon har en stor plats i mitt hjärta! Om det inte varit för henne hade vi kanske inte haft de två juveler vi har idag?!
Hur de kom till oss berättar jag en annan gång!!

Vad vill jag med detta långa inlägg? Kanske att påminna mig själv om att aldrig på förhand döma en människa för du vet aldrig vad han eller hon bär med sig i bagaget? Eller att ge lite hopp om att finns alltid ljus i slutet?

Det jag ska göra är njuta av denna härliga vecka, Först stundar MOLLY-träff!! Nästa vecka ska jag vara ledig med tjejerna HELA VECKAN!! Längtar!!!


Massor med kramar